Sitter här i soffan, annandag jul 2010, och kan inte förstå att ännu en jul är överstökad. Så mycket pyssel, stök och oro före jul och sedan är den över på vad som känns som några sekunder. Var trevligt att träffa släkt och familj, dessutom var alla syskon hemma och tillsammans på julafton. Är dessutom både nöjd med sakerna jag gav bort samt de jag själv fick. =)

Önskar väldigt mycket att jag fick vara liten igen och inte behöva känna av allt vuxenansvar. Problemet med det är dock att även barn känner mycket ansvar för sina nära och kära, men drömma kan man ju...

Nu ska jag göra vad min katt gör, sträcka ut mig och sova.
Hoppas ni alla haft en härlig jul, som i alla fall varit väldigt vit o fin.

<3

Min hjärna kan verkligen inte greppa att en hel höst snart har passerat. Känns väldigt delat, på ett sätt känns det som om jag nyss började jobba samtidigt som det känns som om jag gjort det här hur länge som helst...

Det finns människor som säger typ, ni lärare, ni har det så himla bra med alla era lov och korta arbetsveckor. Jag kan säga att loven är extremt välbehövliga och arbetstiden är inte kort, vi har ju faktiskt 45h veckor och jag spenderar runt 42h i veckan på jobbet. Jag gillar verkligen mitt jobb, men lätt är det inte... 

Höstlovet spenderade jag i soffan, sängen och ihop med min vän S. Var härligt. Annars är det lite ensamt, i veckorna jobbar jag och varken hinner eller orkar vara särskilt social, och helgerna har varit ganska tomma på sysselsättning. Fram tills den här helgen, för nu är det fullsmockat, personalfest igår, julhandel i Linköping idag, så julbord och imorgon julhandel i Norrköping. :O

I förrgår fick jag bekräftat att jag får fortsätta som klassföreståndare i vår också. Har aldrig haft samma klass i ett helt år, så det känns jättebra!

Nu ska jag lägga mig och sova så jag orkar med ytterligare en dag fylld med shopping :P
Godnatt =)



Så långt ögat kan nå,
är solen gul och himlen blå.
Så långt ögat kan nå,
är det fullt av liv och rörelse.
Så långt ögat kan nå,
är det leende människor.
Så långt ögat kan nå,
är det nya förbindelser.
Så långt ögat kan nå,
är jag ensam...