Oj, det var verkligen länge sedan jag var här. Men vad ska jag säga...har liksom inte orkat. Det har varit en tung höst som blev lite bättre efter lovet men som ändå varit tung. Mycket med klassen, med kollegor, med ledningen, med mig själv. Känt mig yr, glömsk, matt och gråtmild. Härlig kombo. Saken har inte blivit bättre av att jag inte känner att jag kan prata med ledningen. Förra gången det var riktigt tungt på jobbet så kunde jag prata med rektorn på ett annat sätt, saknar det. Men alla är vi olika och man kan ju inte gå ihop med alla.
Hösten har inte blivit bättre av att jag fortfarande inte pratat med pappa. På ett sätt är det skönt, för det är mycket drama jag slipper. Men samtidigt, blod är tjockare än vatten. Är inte arg utan besviken, väldigt väldigt besviken. Fast när ja tänker efter så har det alltid varit så här, varje gång något varit bra så har han gjort något dumt eller sårande. Så varför skulle det vara skillnad nu? Häromdagen hade han sagt till två av mina bröder att han förstod inte varför jag var arg men att jag nog skulle komma runt snart. Hrmph, idiot.
Så nu sitter jag här på årets sista dag och funderar. Är ingen bra dag. Tommy och jag åt frukost på lilla blå (om det får kallas det vid ett). Varm choklad och smörgås. Men fick ta två tabletter för jag har väldigt ont i huvudet och i nacken. Önskar ett 2019 utan så mycket huvudvärk, ont i nacken, armen och handen tack. Tommy kände sig inte bra så han ligger hemma i sin soffa och jag gick hem till mig. Så nu dricker jag en cola, ser "Walking dead" och skriver här innan det blir en liten tupplur. Klockan sex ska vi vara hos mamma och Conny för att fira nyår. Mysigt men hade kunnat tänka mig att sitta hemma ensam faktiskt. Trött på förkylningen och värken...
Annars har hösten rullat på. Det har varit ganska milt väder, lite snö några gånger med minus men sen har det blivit plusgrader igen. Blev en vit jul, men inte med mycket. Och nu är det de sista skälvande timmarna på 2018 innan ett nytt år tar vid. Undrar vad det ska föra med sig? Vissa bitar av det här året kan jag helt klart vara utan. Bilolyckan, all smärta, bråket med pappa och allt tungt med jobbet slipper jag gärna!
Dags att runda av och ta en liten tupplur och hoppas värken gett med sig sen.
Önskar er ett gott nytt år!
xoxo
Symptom på stress,
huvudvärk,
stressad lärare,
