...skärrad...
0kommentarer
Idag hände något mycket otäckt, som tur var slapp jag se det utan kom i efterdyningarna...
När jag kom ner till busshållplatsen fick jag se en bil stå halvvägs upp på trottoaren, några barn på sina cyklar och en hop folk på vägen. Mitt ibland dem ser jag en kvinna på huk och framför henne ligger en pojke. På en bänk sitter en blek tjej.
Hör lösryckta bitar av samtalen runt mig...han for ut rakt framför mig...inte en chans att väja...du kunde inte ha gjort något... Efter ett tag kom en ambulans. Det kommer fler människor. En kvinna kommer runt hörnet, ser alltihop och börjar skrika. Hennes skrik skär i mig. Några i hopen lugnar henne. Så kommer brandkåren och ytterligare en ambulans. De arbetar lugnt och effektivt. Plötsligt åker ambulanserna långsamt iväg, alla skingrar sig och försvinner.
Känner tårarna komma. Bussen kommer. Tacksamt ser jag min busskompis, sätter mig där och han börjar snart prata om annat.
Trots att jag egentligen inte såg någonting var jag rejält skärrad. Tänker att det kan bli jobbigt på skolan imorgon. Alla känner alla, så någon är drabbad.....
Kommentera