Sommar igen. Ytterligare ett läsår har gått och vi har överlevt. Även om det inte riktigt känns så och även om jag känner att jag betalar ett högt pris för överlevnaden. 
Men årets klass har varit lugnare, har inte haft någon uttåtagerande elev och vi har haft ganska roligt i klassrummet. Men det är tufft att vara lärare i dagens läge med neddragningar, anpassningar man ska göra, dokument man ska fylla i, möten man ska gå på och föräldrar att hantera. Även när det är hyfsat normalt så är det inte någon dans på rosor direkt. 
Förra årets klass var tuff, eller egentligen var den inte värre än vanligt förutom några elever. Det räcker med en utåtagerande elev så blir situationen svår och jobbig. Men det var också en bra grupp, vi hade roligt och flera elever hälsar och pratar med mig när vi träffas på gatan, inte självklart när de börjar högstadiet. 
Dock känner jag mig sliten. Att det  var jobbigt förra året när jag fick stå ut med utbrott, svordomar och faktiskt en del slag och sparkar, det är ju inte så konstigt. Men i år...har inte varit något sådant utan bara vanligt. Tydligen klarar jag inte ens det längre.... Men det är klart, vi lever under press, det är neddragningar, saker rektorn skcikar ut att vi ska göra fast det inte finns tid till det, blev tvungna att rätta två delprov av NP själv på min planeringstid för att vi bara fick en dag istället för två för samrättning. Tankarna inför hösten har också varit tunga hela våren, veta att vi måste jobba 4-6 fast jag inte vill är jobbigt och vi har dessutom haft dåligt med tid att förbereda oss. Sista två månaderna på jobbar har jag mått riktigt dåligt, haft ångest och svårt att hantera det. Varit tydligt att det varit jobbet som är för mycket. Mycket ångest, gråti lite, ont i magen, ont i huvudet...typiska symptom. Och då har året ändå varit hyfsat lugnt som sagt. Tror det är mycket som ligger kvar, har svårt att släppa hur jag blev behandlad förra året och känner inte att jag fick något stöd av rektorn då utan lite grann tvärt om tyvärr. Saker sitter kvar och skit bygger på genom åren istället för att försvinna. Vet inte vad jag gör för fel men så är det iaf....
Jaja. Jag försöker verkligen att släppa jobbet nu när jag har sommarlov men det har varit svårt. Haft en hel del ångest även nu på min semester över allt på jobbet. Byta jobb? Lättare sagt än gjort i dessa tider. Och vad gör man istället? Kan inget annat och jag är inte så dum att jag inbillar mig att byta skola är en enkel lösning.
Nej, dags att ta tag i dagen och försöka njuta av solen.
xoxo
Sommarlov, Symptom på stress, stressad lärare, ångest,
Vad är ett normalläge nu för tiden? Att stanna hemma när man är minsta lilla förkyld, att hålla avstånd i affären, att inte kramas och ta i hand när man träffar vänner? Tror detta kommer bli ett nytt normalläge, vissa saker känns synd att missa men vissa saker är bättre t.ex. möten på distans istället för att åka runt, slippa vara social när man inte orkar och inte behöva umgås. Men visst känns det fortfarande konstigt. 
 
Något annat som har blivit normalläge är att åka till ögonläkaren varje månad. Kommer aldrig vänja mig vid behandlingen men har inte full panik längre utan bara ett uns. 
 
Sista tiden har jag dock fått kämpa. Känner mig så stressad, trött och irriterad. På grund av jobbet.... Varit problem ett par månader med en elev med utåtagerande beteende, jag har fått ta mycket skit, både ord sparkar och slag (inget som riktigt har skadat fysiskt men psykiskt). Varit fram och tillbaka med resurs till eleven, står att det finns till 100% men så är det inte utan varje onsdagseftermiddag är jag själv med klassen. Töntigt jag vet, men så tungt, får sån ångest även om dagen går bra. Och bara grejen, står en sak men är inte så i verkligheten, gillar inte att rektorn säger en sak men gör en annan, ser bra ut på papper men inte i verkligheten. 
 
Uppepå detta har elevantalet sjunkit (62 efter sportlovet) så nu blir det neddragningar. Två lärare slutar och en personal ska jobba mer på en annan skola. Vi som är kvar blir påtvingade åldersblandade klasser. Fanns två förslag, ett där bara två klasser skulle få förändringar och ett där alla skulle drabbar och det blev förslag två. Hemskt. Förstår att något måste ändras men itne så här, inte mitt i en termin, mitt i allt. Och dessutom får vi inte tycka och tänka vad vi vill och får även små hintar om att vi gör och tänker fel. Jag mår inte väl på jobbet och ärligt talat är vi ganska många som inte gör det. Särskilt inte vi 3-6. 
 
Allt detta tär verkligen på mig. Till och med den här veckan när jag är ledig har jag fått panik och svårt att andas några gånger, känner mig matt och lite yr också. Och så vetskapen om att man måste gå dit på måndag igen. Jag gör verkligen mitt bästa för elevernas skull, vill att de ska få en så bra sista termin som möjligt. Men det är svårt...
 
Men nu ska jag njuta av denna torsdagskväll med ett glas vin och lite mörk choklad innan jag gör en fiskgryta till kvällsmat. Och i morgon ska jag få fika med Eva och mina brorsbarn vilket ska bli jättekul!
 
xoxo
Symptom på stress, sportlov, stressad lärare,
29 september togs nästan alla restriktioner för covid-19 bort. Trots att vi fortfarande kan bli sjuka, kan smitta andra, bära smittan och dö så var det tydligen en bra idé att låta allt vara som förr. Förutom att om man har symptom ska man stanna hemma och testa sig. Suger. Så sjukt konstigt. Visst är man säkrare när man är vaccinerad, men inte fullt ut. Fortfarande många människor som har dött trots vaccin så varför släppa på det nu? Dessutom är kurvan på väg uppåt efter en ganska lugn sommar. Förstår inte. Känsn som att jag har missat något på nyheterna, liksom en nyhetssändning jag inte sett där de förklarat allt. Men är väl som vanligt jag som är dum i huvudet.
 
Annars då. Fram till i juni gick jag på mina behandlingar för ögonen. Höger öga gav de upp om men fick några extra på vänster. Sen över sommaren blev synen sämre och då rekommenderade de en mer aggressiv behandling där man lägger in ett pellets av kortison i ögat som får ligga där i typ 3 månader och pytsa ut kortison regelundet. Ska vara en effektiv behandling så det blev det på höger öga, vänster väntar de med ett tag för att se om det blir bättre av sig självt (men min otur lär väl inte det hända...). Så för två veckor sedan var jag på sjukhuset och genomförde behandlingen. Var ganska nervös, större nål och ingrepp än vanliga behandlingen så gjordes som sagt på sjukhuset, inte kliniken. Finns flera risker med detta t.ex. högt tryck och grå starr. Testade trycket i torsdags (skulle åkt till stan men ringde och till slut kunde jag fixa det hos optikern istället, skönt) och det var normalt, alltid nåt. Bara hoppas det funkar för måste jag göra kortisongrejen igen så är risken för starr typ 95% eller nåt. Bra odds... Tror närsynen är lite bättre, känns inte som att bokstäverna varierar i storlek längre utan har samma storlek, dock fortfarande lite mindre med höger öga än vänster. Hoppas det funkar...
 
Annars då? Ja, vi ska flytta. Vet inte ritkigt hur det gick till. Tommy pratade med vaktmästaren för att ställa oss i kö på en lägenhet nere i centrum. Förut har det  varit världens kö i det huset så blev snopna när han bara, ni kan ta nyckeln och gå och titta direkt. Trodde inte vi skulle gilla den, men det gjorde vi. Efter mycket velande bestämde vi oss och fick så bra villkor att det inte gick att säga nej. Fick behålla nyckeln och flytta in lite pä om pö. Så vi åker dit med några påsar varje dag och plockar in i skåpen. Smidigt sätt måste jag säga. Ska bli skönt att flytta ner till centrum, så jag slipper oroa mig så mycket. För där vi bor nu är för långt till affär och fik för Tommy. Så går bilen sönder , om han blir sämre eller om han inte får köra bil längre, då blir han helt isolerad. När vi flyttar så finns allt inom 5 minuters promenad, mycket skönt. Lugnar mig väldigt mycket! Finns så mycket att ha ångest över ändå att det är en fördel om något blir bättre.
 
Nej, nu är klockan mycket och det är dags att sova.
Ha det så bra
xoxo
Corona, Sjukdom, Sjukhus,
Det är helt sjukt hur fort ett sommarlov kan gå... Dags för jobb imorgon och jag fattar verkligen inte hur det har gått till, men här är vi nu iaf. Har varit en mycket bra sommar. Under flera veckor i juli hade vi jättefint väder, mycket varmt, blev massa sol och bad (var hela 25grader i vattnet som max) på bryggan i Näs. Annars har vi inte gjort så mycket, sol, bad, fika, läsa, bilturer och middagar. 
 
Som sagt, jobb imorgon. Blir ju lite av en mjukstart eftersom eleverna kommer först nästa vecka. Första veckan är fylld av möten, förberedelse av klassrum och egen planering. Hoppas på mycket av det sista för jag har verkligen inte förberett någonting utan det ska ske i veckan.
 
Hoppas ni alla haft en bra sommar!
xoxo
 
Skolstart, Sommarlov,
Återigen har det gått lång tid sedan jag var här. Blir lite så när man inte har en dator hemma, lite pilligare och långsammare att skriva på mobilen. Så, vad har hänt? Pandemin har fortsatt, hatar den men har nu lindrats lite och både jag och Tommy har fått båda våra sprutor så lite mer törs vi umgås nu. Men inga vanliga födelsedagar eller träffar under våren, jobbat som vanligt dock. Träffade mina syskon juldagen och sedan nu på Jens födelsedag, då var faktiskt alla abrahamssons där med några respektive, mycket trevligt!
 
Vi har fortfarande mycket skit runt oss. Jag har fortsatt med mina behandlingar för ögonen, en gång blev det en blödning i hela ögat så fick gå med solglasögon på jobbet, ville inte skrämma barnen, de fick titta om de ville men de tyckte det  var bra läskigt. Och det var det, helt blodröd, såg ut som en vampyr. Annars har jag fått dåliga nyheter om mina ögon så har inte varit roligt....kändes väldigt tufft där i mars, känt mig ganska deppigt men försöker att inte visa det...
 
Tommy har varit och gjort en ny elkonventering och denna gång har det hållt rekordlänge, en månad nu. Skönt! Han var riktigt dålig innan men nu ganska pigg och orkar göra lite mer saker. 
 
Har äntligen semester, varit ett tufft år, ganska lugnt med eleverna i skolan men extra tufft med budget, pandemin och omorganisation i skolan med ett större rektorsområde (vilket gör att vi ser våra nu två rektorer ännu mer sällan...). Sen som sagt att det varit lite tufft för sinnet med sjukdomar behandlingar och annat. Men, nu är det som sagt semester och det händer inte mycket här då, mycket skönt, är bra på att  vara ledig. Även om jobbet tyvärr cirkulerar mycket i huvudet på mig. Förlorar min närmsta kollega i höst, Åsa ska byta arbetsplats, inom kommunen men ändå. Kommer inte bli samma sak, dessutom blir det rörigare p åmellanstadiet i år då det  bara är jag som kommer jobba heltid, de andra jobbar deltid eller har andra uppdrag ocskå. Rörigt och rädd för att det blir tungt, inte säker på hur det blir med nya kollegan, samt en som bara jobbat hos oss ett år, jag som har längst erfarenhet just i år och det är inget kul för jag känner mig allt annat än säker. Dessutom har jag längre lön än de flesta kollegor trots att vissa jobbat kortare/varit borta från jobbet/frågar om väldigt mycket vilket gör att jag känner mig lite bitter....Men nej då, allt är perfekt :P
 
Nej, nu ska det blir en liten vila med boken innan vi ska träffa mamma och conny för middag. Hoppas ni har det bra. kram
Sommarlov, känslor, semester, stressad lärare,
Hela året har varit konstigt. Att inte få träffa vilka man vill, kramas, hålla avstånd, misstänka folk och tvätta händerna konstant samtidigt som dödssiffrorna ökar och man hör nyheter från andra länder där de stänger ner samhället, påverkar oss. Och inte på ett bra sätt. Förstår om de ensamma och deprimerade blir sämre under dessa tider. Finns ständigt en oro över att bli sjuk, att någon nära ska bli sjuk men även att fler restriktioner ska komma o h att samhället även här ska stänga ner. Det är en tuff värld just nu. Och ibland blir man förbannad. Säger inte att vi gör rätt men försöker hålla oss borta och vara försiktiga. Sen ser man bilder på folk som festar, lokaler med festande personer och unga som är på disco. Nej det känns fan inte okej! 
 
Julafton var vi hos mamma och Conny men varken mormor, Majbritt eller moster var med. På juldagen åkte jag, två syskon med respektive samt Eva o Peter till pappa för att grilla korv. Var blåsigt och kallt men kul att träffas. Dock kändes det konstigt.... Var en sväng och delade ut julklappar och gick in en stund hos mormor. Var värt risken. Men resten av jullovet har jag mest vilat, läst, druckit kaffe på blå och sett på tv.
 
Förutom i måndags då mamma och Conny skjutsade oss till stan för att köpa oss en ny bil. Gick bra, vi är nöjda! Sen i tisdags skjutsade Tommy mig till stan för tredje besöket hos ögonläkaren. Var inte kul. Den här gången har jag haft ännu mer ont, väldigt svidigt och grusigt i ögonen och jag har fått använda droppar väldigt flitigt. Kunde inte läsa på hela tisdagen och mobilen användes mycket lite. Även idag svider det en del. I ena ögat blev det dessutom en liten blödning så blev en stor röd fläck, men under nedre ögonlocken som tur var.
 
Men nu är ledigheten över och det är dags för jobb igen. Som tur är bara en dag innan det är helg igen, perfekt arbetsvecka 👍😂
Corona, Jullov, Pandemi, Sjukdom, låg,
Längesedan jag var här. Har velat skriva många gånger men är mycket och tunga grejer så har inte riktigt orkat. 
 
Vi väntar fortfarande på en röntgen, skulle få en i augusti men då var det ett coronautbrott på sjukhuset så sköt på det, fick skit av läkaren, får ny tid, väl där så är Tommy för bred över axlarna så blir ingen röntgen. Sen har vi ringt och frågat om tid en gång men orkar inte mer. Han har iaf fått göra en ny elkonventering så just nu slår hjärtat som det ska. Bara att hålla tummarna för att det håller i sig!
 
Sen har jag fått dåliga nyheter. Gjorde en ögonbottenfotografering, förra gjorde jag hos optikern för 1,5år sedan. Den här gången gick det sämre.... De ringe dagen efter och sa att jag behöver påbörja en behandling. Jag är inte nöjd. Fem tillfällen. Inför första mådde jag skit, var rädd orolig nervös. Själva behandlingen gick bättre än jag trott men var ingen höjdare. Jag gick till jobbet dagen efter men var ganska dämpad och fick mer och mer irritation i ögonen under dagen. Men inga större problem. Men det har satta sig på psyket. Deppig... Och imorgon är det dags igen... Känner mig mycket låg...
Låg... 
Sjukdom, Sjukhus,
En hel sommar har gått. Sjukt, hur har det gått till?!?!
Vi började med sjukhusbesök, och ännu mer väntan. Har inte fått veta typ något i sommar som vi inte visste, mer än att det kan vara illa, eller inte så illa, eller bara lite illa. Men illa är det... Tack för den...
 
Annars har det känts som en kall sommar. Veckan efter midsommar var supervarm men sen har det varit ganska många grå dagar, blåsigt, sol i några timmar men inte hela dagar. Fram till sista veckan. Lördag, torsdag, lördag och söndag var helt underbara. Hela dagar med sol, värme, bad i 22-23 grader, läsning på bryggan och två små båtturer. Äntligen fått lite sol man kan leva på. 
 
Vi har inte gjort jättemycket. Varit till Västervik med mamma och Conny, några småturer till Gamleby, Hulta, snabbtur till stan och så har mamma och jag varit en dag i stan och shoppat. Ananrs har det varit mycket att sitta på café, vara i Näs, vila (väldigt mycket vila, känns faktiskt som jag vilat mycket mer än normalt...men kanske inte så konstigt med allt som hänt och all ångest med både hans situation och min egen...), tagit små promenader, simmat lite och så har vi ätit gott. 
 
Men nu är det dags igen. Dags att ta tag i arbetet och försöka få till ett bra läsår. Vete sjutton hur det ska gå till med all stress, nya kollegor, neddragningar och...ja all möjlig skit...Hoppas att skiten inte tar livet av mig i år heller hehehe :P Men nu blir det en sista fika på blå innan det ärdags att fira mosters födelsedag och sedan förbereda jobbstarten. 
 
Önskar er en bra vecka =)
Sjukdom, Sommarlov, Svensk sommar, stressad lärare, ångest,
Har väntat ännu mer, och ännu mer. Efter sex veckor utan att höra något ringde jag sjukvården. Det som inte får hända men som man hör talas om ibland, har hänt. De hade inte fått någon remiss (eller de hade fått en tom remiss, men inte hört av sig, måste ju stått namn annars hade de ju inte kunnat säga att de fått en tom fil? eller?). Så blev att ringa upp och se till att de skickade en ny remiss. Så, ännu mer väntan. Och oro, för vad har de sex veckorna gjort? Har de förändrat läget och i så fall, hur mycket? 
 
Men nu har kallelsen kommit och imorgon ska vi på läkarbesök.......... Både vill och inte vill. Nån gång måste de ju ta tag i det, men vill inte veta,..... Förnekelse är bra. Förnekelse är skönt. Enda sättet att överleva i denna värld......
Oro, Sjukdom, ångest,
Så var väntan över.  Nu blir det ännu mer väntan... 
 
Vad gör man när en av de värsta sakerna som kan hända, händer?
 
..........................…..............
 
Oro, Sjukdom, ångest,
Mycket väntan blir det. Först på en kallelse, sen besöket, väntan på samtal, nytt besök, väntan på kallelse och nu nytt besök. Vad kommer det bli av det här? Orolig.... Men tänker inte gå dithän, vi har haft tillräckligt med skit. Det kommer bli bra. Hör ni det? Det kommer bli bra! 
Sjukdom, Sjukhus,
Idag känner jag mig överväldigad, av oro, ångest, tankar och...vet inte, av allt. 
 
Efter ett år med min sjukdom så ser det iaf lite bättre ut, värdena är nästan okej nu, men varit tufft för jag har fått byta medicin tre gånger och jag tror så här i efterhand att det har tärt på mig. Att oroa sig varje gång man ska ta prover och så ännu en gång med resultat som inte är bra. Men som sagt, just nu ganska okej. Dock inte samma sak med min sambo. Fick dåliga nyheter men en liten operation kunde hjälpa. Sen ringde läkaren tillbaka och sa nåt annat, att de inte vet vad det är och de måste göra fler undersökningar. Nu väntar han på en sista röntgen innan de ska kunna säga vad som ska göras. Tänk om det är något allvarligt... Förstår ju att han är orolig och då vill inte jag förstora det med min oro men fy vad tungt det är... 
 
I dessa corona-tider känner jag att det behövs inte mer oro än för det. Inte orolig för att jag ska bli sjuk direkt, men Tommy ligger i riskgruppen, typ på fyra sätt eller nåt sånt, så livrädd för att dra hem skiten till honom. Klart att det är mycket tankar om sjukdomen. Man ska vara lugn inför föräldrar och elever, man ska ta andras oro, man ska ta alla olika direktiv som kommer hela tiden och alla nya saker som ska göras. T.ex. ska vi lägga upp mat till eleverna och att de inte får stå i kö, bara det lilla gör mig superstressad, så när väl jag kan sätta mig och äta har jag svårt att koppla av. Uppepå detta har jag en elev som har spårat ur på sistone, vet inte riktigt vad som hänt men jag har fått stå ut med mycket, blivit sparkad, knuffad, dragits omkull, ryck och slit i mina armar, fula ord, fått ha ut de andra eleverna ur klassrummet, gråtit inför föräldern (så patetisk jag är) och ta skit för att jag inte hanterar det rätt. Hur jag än gör så blir det fel på nåt sätt. Kan ju tycka att eftersom jag haft såna här elever förut så borde jag inte ta så hårt på det, men är tvärtom för usch vad detta tär på mig, tar det mycket hårdare än jag trodde möjligt. Menar, har ju varit med om så mycket värre saker, men hjälper tydligen inte. 
 
Med detta sagt, en veckas påsklov har nästan gått och jag förstår inte hur jag ska orka jobba igen. Orka jobba, ta itu med allt där, samtidigt som jag är orolig för Tommy och över corona. Tungt. Känner mig gråtfärdig men vet inte var jag ska rikta det, vill inte göra andra upprörda. Har försökt dränka mig i läsning, hehe. Usch vad gnällig jag låter, men tänker att här kan jag vara det utan att någon behöver bli upprörd eller nåt. Just idag är dessutom en tung dag för det är fyra år sedan morfar dog. Saknar honom väldigt mycket. Speciellt nu när mormor börjar bli sämre, inget är som det var...
 
Som vanligt, bara att bita ihop och stå ut. Skönt iaf att man har någon hemma så man inte har möjlighet att älta hela tiden (vilket jag gjorde förr). Vi har åkt på många djursvängar och bilpromenader på sistone för att tänka på annat och ha det mysigt. <3
 
Hoppas ni haft en bra påsk trots att man inte får besöka sina nära och kära som man vill. Var rädda om er därute i världen. Kram
Saknar, Sjukdom, orolig, sorg, stress, stressad lärare,
I mars förra året fyllde jag 40 år. Nu i november fick jag min födelsedagspresent från mamma och Conny, en resa till Puerto Rico på Gran Canaria. Vi fyra åkte dit en vecka direkt efter höstlovet. Var jätteskönt! Inte varit iväg på solsemester på femton år så kändes väldigt speciellt. Och Tommy och jag har inte rest typ nånting ihop, bara dygnsutflykter så det kändes väldigt speciellt <3
 
 
Vi låg mest vid poolen om dagarna, sedan en kort promenad för lunch och en sväng för middag, men mycket mer gjorde vi inte, vilade och njöt. Men en eftermiddag åkte vi till Puerto Mogán, sååå fint där! Nästa tre bilder är därifrån. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Var en härlig vecka med mycket sol och bad, endast några timmar med moln, och mycket vila!
 
Gran Canaria, Puerto Rico, Solsemester, sol och bad,
Ibland undrar jag var tiden tar vägen. Samtidigt så känns endel dagar som att de aldrig ska ta slut. En dubbelhet som är svår, man vill att tiden ska gå samtidigt som livet då försvinner. 
 
Här har tiden försvunnit iaf för jag har inte skrivit nåt sen augusti :O Hösten har varit helt okej. Har inte varit så kallt, första rejäla frosten var igår och det är ju slutet av oktober så det är ganska bra jobbat. Dessa två dagar på höstlovet har varit jättefina, kalla men soliga, helgen innan var det dock mycket regn. Jobbet är bättre än förra hösten vilket jag är mycket tacksam för, hade inte orkat med ett år till av så mycket utåtagerande elever med svårigheter. Det som känns av dock är att vi faktiskt är fem personal mindre efter alla neddragningar. Förstår inte hur politikerna tänker, alla vet väl att man bör satsa på barnen för att det blir billigare i längden. Men tyvärr har de flesta ett väldigt kortsiktigt tänk. 
 
Veckan som gått var fruktansvärt stressig. Inte nog med att jag skulle planera och genomföra veckans lektioner, så skulle jag planera för v.45 då jag ska vara ledig plus att jag måste förbereda utvecklilngssamtalen. Vid några tillfällen fick jag panik av stressen, usch. Har jobbat lite hemma nu på lovet, inte så mycket men nån timme, för att hinna med lite av det jag missade förra veckan. Sjukt att man ska känna så på jobbet...Men det är verkligen för mycket, man hinner inte, trots att jag tycker att jag är hyfsat effektiv och får saker gjorda under de flesta minuter på dagen. 
 
Men, nu är det höstlov och det känns mycket skönt. 
Hoppas ni har det bra i höstblåsten!
xoxo
höstlov, stressad lärare,
Längesen jag var här. Men kände att idag, när jag sitter och väntar på sjukhuset på att Tommys hjärtoperation ska bli klar, behövde jag skriva.
 
När jag fyllde år fick jag presentkort på tallink silja av mamma2 och syskonen. Hade tänkt ta en båtresa under våren, men våren blev ju inte riktigt som vi hade tänkt med hjärtsvikt, hjärtintensiven och nya mediciner for både Tommy och mig. Har tagit upp det några gånger, att presentkorten går ut i augusti men vi fick inte arslet ur vagnen helt enkelt att boka något. Och dagarna gick. Sen frågade vi mamma och Conny om de ville följa med så helt plötsligt blev det en liten semestertripp. 
 
Vi bokade en resa till Åbo med Galaxy på fredagen och åkte på måndagen. Fanns ingen buss tycärr utan vi fick ta bilen. Men gick smidigt och halv åtta avgick båten. Vi slöade lite i hytten innan middagsbuffén. 
 
 Hytterna var riktigt bra, små men med ac och faktiskt sköna sängar. Vi sov jättebra.
 
 
 
 Maten var också jättebra. Var lite rörigt först när man skulle ta men vi hade tur och fick ett bord direkt innanför dörren, både på kvällen och vid lunchen dagen därpå, så vi kunde ta det lugnt. Mycket gott! Åt mycket och åt dessutom dessert, båda dagarna. Betydligt mer än jag borde men hade bestämt oss för att lyxa till det. Vinet dom ingick var dessutom gott så blev några glas av det med 😉
 
På kvällen var vi lite trötta men tog en timme i baren typ. Var inte så mycket folk där, lugn resa med mycket familjer. Perfekt för oss. Var kul! Vi slöade ganska mycket. Låg på sängen och läste, tog en fika, och på vägen hem kunde vi sitta ute i solen, mysigt. 
 
 
 
 
 
Sen var det lite kul att Tommy känner igen sig i Stockholms skärgård så kunde peka ut var vissa bodde och vad ställen hette. Är väldigt fin skärgård! 
 
Vi var inte jättesugna på att åka innan vi kom iväg men att kasta bort en gratisresa kändes ju väldigt dumt. Vi hade tvåtusen gratis och fick betala typ 200 samt frukost, öl och fika. Valde finare hytter bara för att få fönster och det var helt klart värt det. Mycket bra. När vi kom hem kunde vi konstatera att det blivit mycket bättre än vi kunde trott och att det varit en riktigt trevlig och skön liten semestertripp! 
Buffe, Galaxy, Kryssning, TallinkSilja, semester, Åbo,
Kan inte fatta att det redan är 9 juli. Var tog egentligen juni vägen? Har varit skolavslutning, jobbade en vecka till och varit ledig i två veckor redan, shit liksom! 
 
Först och främst, Tommy hjärtgrej gick bra och han har mått bättre sen dess. Dock kommer det inte att hålla så länge så han är redan satt på väntelista för ett annat ingrepp i höst. Oroar mig redan men kan inte göra så mycket... 
 
För det andra, överlevde ett läsår till. Den här gången känns det verkligen som att det var på håret, fy fan vilket år. Hösten var verkligen hemsk. Blev bättre under  våren men var ingen dans på rosor då heller direkt. Väldigt sliten...fortfarande faktiskt. Tommy tycker jag ska byta jobb men svårt, är ju det här jag kan, det jag är utbildad till, och enda riktiga jobbet jag haft. Men, vi får se. Är ju mycket nedragningen i höst så kanske inte pallar längre. Blev lite irriterad innan jag slutade nu för chefen hade skrivit att jag skulle göra en sak som hon inte pratat med mig om vilket jag tyckte var lite fult. Att jag skulle ha ett ämne mindre i min egen klass för att ha ett i en annan klass bara för att en kollega inte vill. Chefen höll med om att det inte var helt schysst men sa att jag kunde göra det inte den andra. Fast jag fick i all fall framför att jag tycker det är frustrerande och inte okej att visa av oss gör mer än andra för att de inte vill/orkar. Jaja, får se hur det blir i höst, vill inte och ska inte tänka på det nu!
 
Har hittills haft en skön semester. Började med riktigt varma dagar men nu är det tvärtom kallt, fyy, regnat och blåst. Men man kan inte få allt. Haft några dagar med sol och bad iaf. Nu ska jag återgå till min bok, för det är något jag verkligen gjort, läst, ljuvligt!
Sjukdom, semester, stressad lärare,
Imorgon är det så dags. Dags för att stanna ett svagt hjärta och starta igång det igen med el. Låter helt sjukt! Inte särskilt tryggt. Men det är det som förhoppningsvis ska göra Tommys hjärta stabilt igen. 
 
Återkommer hela tiden till att det är för mycket. Bara för mycket. 
 
Idag har jag varit på vårdcentralen för återbesök. Tagit prover och så blivit undersökt. Det ser inte prima ut, de dåliga värdena sjunker inte som de vill. Trots medicin. Men som jag sagt, jag lever och det kommer lösa sig. Inte helt men lite iaf.
 
Borde sovit för flera timmar sen då klockan ringer före halv sju och klockan nu är halv ett. Men för mycket att tänka på... Orolig. Blir en dag av oro... 
Oro, Sjukdom, Sjukhus, ångest,
Vi trivs bra i nya lägenheten, även om allt inte är helt i ordning än. Men trevlig är den och varit lättare än jag trott att bli sambo. Även om första tiden varit väldigt tung med sjukhusvistelse, jobbiga besked, mediciner och nya sjukdomar. För oss båda...
 
Var skönt att ha en veckan påsklov. Vi gjorde inte jättemycket utan tog det mest lugnt, skönt efter allt drama. Men var till stan hos optikern och fixade lite ärenden. Sen åkte vi in och träffade Tommys son en dag och åt lunch ihop. Ett nytt hamburgerställe med mycket goda burgare, Bastard & Burgers. Var den veckan jag fick veta på riktigt...
 
Jag har berättat för några nu iaf. Typ mamma, Conny och två vänner. Är ju ingen fara egentligen men är tungt ändå. Är något mer att hantera resten av livet och jag tycker det är tillräckligt nu. Så mycket, så tungt... Kan inte riktigt visa min deploghet och sjunka ner i den eftersom vi är två och Tommy har det så mycket värre. Måste försöka vara stark för att orka både privat och jobbet. Men tungt är det. 
 
Den här veckan har jag varit hemma. Inte supersjuk men förkyld med huvudvärk, ont i halsen, hes och trött. Tror det är mer som spökar men har bara inte orkat. Är ju två i klassrummet för tillfället så kunde vara hemma utan dåligt samvete. Är bara plånboken som får lida och det överlever jag. Men fy vad mycket jobb jag har nästa vecka. Rätta nationella prov i svenska och matematik, göra sista, göra muntliga, har inget planerat, möten och då ska Tommy till läkaren... För mycket... 
 
XOXO
Sjukdom, påsklov, stressad lärare, ångest,
Tog sex dygn innan Tommy fick lämna sjukhuset och jag var där varje dag och hälsade på. Fredag och söndag var mamma och Conny med så då åkte jag bil. Sen blev det buss. Mycket buss. Cirka tre från jobbet och hos Tommy runt kvart över fyra halv fem och så hem halv sju eller halv åtta. Jobbigt men mådde bättre av att vara där än hemma själv. Redan i tisdags var jag helt slut så gjorde en planering och sa att jag kanske inte skulle komma på onsdagen och när jag var hemma kvart i nio på kvällen bestämde jag mig för att stanna hemma.
 
Jag sov många timmar och var sedan hos Tommy kvart över tolv tills Conny kom och hämtade oss halv tre. Var på apoteket länge för att försöka fixa alla mediciner och trots det hade en läkare skrivit ut fel så jag var tvungen att ta apoteket hemma med. Var mycket strul på hans avdelning. De hämtade patienter till röntgen fel dag, glömde ge medicin och gav den för sent. Fy.
 
Det är i alla fall skönt att ha honom hemma. Samtidigt som jag är mer orolig nu. På sjukhuset hade de ju koll på honom hela tiden, nu kan han ju typ dö utan att vi märker det på flera timmar!...! Usch för sjukdomar och skit. 
 
Vet att han mår dåligt och är trött, inte konstigt alls. Problemet är att jag också mår dåligt och är trött. Sover väldigt mycket och är ledsen och orolig. På jobbet har jag mest stängt in mig i klassrummet för att orka ha lektionerna och slippa prata så mycket om det. Men det sliter... Och det tillsammans med nationella prov, skriva iup:er, ha utvecklingssamtal, sitta på möten och ha lektioner blir liksom för mycket... Bara för mycket...
 
Men idag är det första dagen på påsklovet, Tommy mår hyfsat, solen skiner och jag ligger på soffan med en bok. Helt ok dag. 
Sjukdom, Sjukhus, stressad lärare, ångest,
Förra helgen spenderade vi med att flyttstäda. Var så slut att vi lade oss mellan tio och elva på kvällarna., trots att det var helg. Jag gick hemifrån runt nio på lördagen och var hemma vid sju. Mamma och Conny fick hjälpa mig med fönstren for jag nådde inte utsidan och Tommy hjälpte mig med golven. Men det mesta gjorde jag själv. Hemskt, jobbigt och jag grät till och med en skvätt för att jag var så himla trött. Och irriterad. Älskar mamma men usch vad hon irriterar mig, får mig att känna mig som två år och som att jag inte klarar nåt. Du måste göra det där, inte många dagar kvar nu. Nej tack, jag kan klockan och dagarna i månaden. 
 
I söndags hade jag besiktning av lägenheten. Med pappa. Usch vilken ångest det gav mig. Men det gick faktiskt bra. Men var väldigt skönt att få lämna nyckeln och gå därifrån. I lite snöfall, usch. Sen under veckan har vi varit i Tommys lägenhet och städat. Mamma och Conny hjälpte också topp en kväll. Men nu är det över. Sista veckorna har varit tuffa. Och nu trodde jag det var över... Men näpp...
 
Tommy har mått extra dåligt sista månaden. Inte orkat nästan något, sovit dåligt och den här veckan tvingades han åka till vårdcentralen för att få andas syrgas. Har varit förkyld också och det gör ju astman sömre, men inte så här... Sen i torsdags skickade vårdcentralen honom med ambulans till akuten. Och för har han varit sen dess. Så dåliga värden att han inte släpps hem, 160 i vilopuls, bara det är illa nog. I fredags var mamma, Conny och jag där efter jobbet och igår tog jag bussen. Där ca 2,5h och åkte buss 3h. Men var skönt att vara hos honom. Bättre men fortfarande jättedålig. Vet inte riktigt vad som kommer hända. Får inte komma hem idag heller. Vi ska snart åka dit... Orolig. Vill bara gråta... Vet inte hur kan ska hantera sånt här... Vad gör man? 
Sjukdom, Sjukhus, ångest,